Snöyra

Usch vad det snöar ute, äckelsnö.
Det har vräkt ner hela dagen lång
och så blåser det, svinkallt.
   - Jag vill ju ha vår vår vår!

Jag är dunderförkyld. Ett antal yrselattacker och nysningar blev det i kassan idag, men kunderna var vänliga mot mig. De log och sa prosit. Det jobbiga är spränghuvudvärken, som kommer i omgångar. Hela huvudet exploderar, känns det som.

Men trots host och snörvel så har jag i alla fall haft en trevlig eftermiddag. Efter jobbet åkte jag hem till Marcus, och han, Tomas och jag spelade hockeyspel. haha, jag förlorade. Och jag förlorade på det andra spelet vi spelade också ;) Jag är en riktig looser.

Nu ska jag dricka rött thé och kurera mig med nässpray och panodil
och jag funderar på om jag inte ska börja läsa en ny bok.

14 medaljer

Guld igår, guld idag.
Anna-Karin och Tre kronor.
Ja, vad ska man egentligen säga?

Det är helt otroligt. Fantastiskt. Underbart.

Förstår ni att lilla Sverige har tagit 14 medaljer i dessa olympiska spel? Jag har nog inte förstått det riktigt ännu, men det är faktiskt så. Sju guld, två silver och fem brons. Lägg till ett antal fjärde platser på det. Det ger en sjätte plats i den totala medaljligan, före nationer som Italien och Norge - som placerade sig först på en trettonde plats.

Det har varit två härliga veckor framför TV:n. Svenska framgångar, och självkart några floppar - men det är sånt man får räkna med under mästerskap. Jag ställer mig frågan, vilket guld väger tyngst? Det är ganska svårt att välja. Men tre kronor, Anja och Anna-Karin ligger helt klart med och fajtas om den titeln. Men jag tror att det får bli Tre kronor ändå. Och Henrik Lundqvist som stod stabilt i målet. Årets bragd då? Den titeln är mycket lättare att utse. Man behöver inte ens fundera. Helt klart Damkronornas silvermedalj!

Jag vet inte hur man ska avsluta ett sånt här inlägg.
Men en sak är jag säker på att jag vet
     - jag längtar redan till 2010.


En nordisk drömfinal

Tre kronor är i final.
En nordisk drömfinal. Mot Finland.
Tur att jag är ledig från jobbet imorgon :)

Jag såg inte matchen mot Tjeckien igår. Men vi fick reda på resultat med jämna mellanrum. 1-0. 3-1. 4-1- 5-1. 5-3. Och till slut 7-3. Jag och F log mot varandra i våra kassor när vi insåg att Sverige faktiskt har gått till final. 

Det kommer bli en och sevärd match och vi ska sitta i TV-soffan och titta med spända förväntansfulla ögon. För nu är det dags. Nu eller aldrig. Om guldet ska hem till Sverige. Det lixom vibrerar i luften. Något stort är på gång att hända. Och med Henrik Lundqvist i målet kan man slappna av lite grann i alla fall. Han räddar Tre kronor.

Jag minns för 12 år sedan. 1994 i Lillehammer. Vi satt hela familjen i vardagsrummet och tittade på finalmatchen. Det snöade ute och det var kallt. Jag satt under den där blåa filten med vita och röda rutor och jag kunde inte slita mina ögon från TV:n. Det kunde inte mamma eller pappa heller. Jag minns att Linnea satt i soffan och läste, hon var inte så intresserad. Karoline var 3 år gammal och rände som vanligt runt som en galning och gjorde allt och inget på en och samma gång. Matchen slutade i staffar, och jag behöver väl egentligen inte tala om hur det gick. För det vet ni väl? Foppas dragning, Salos räddning. Sedan var det bara jubel och glädjeskrik.


En annan svensk var igång rejält i backarna igår. Och nu pratar jag inte om Anja, hon räckte inte riktigt till i gårdagens storslalom. Men jag tycker ändå att hon har gjort en dunderprestation under dessa OS-dagar, tre medaljer fem starter - det är stort. Jag pratar om Anna. Anna Ottosson. Anna åkte upp sig från en 13:e plats till en bronsplats i andra åket. En olympisk medalj säkrades. Vilken fullträff!


Härliga bilder

Curling kan vara spännande. Faktiskt. Och matchen igår var riktigt rafflade i slutet. Curling tar tid att spela. Ojojoj. 10 omgångar blev 11, en skiljeomgång. Det var lika ända fram till den allra sista stenen, då Anette Norberg slog till och guldet gick till ett par lyckliga svenskor. Det var härliga bilder att se. Riktigt härliga.

Ja, det blev ett guld till. Nu är samlingen av de ädlaste medaljerna under det här OS:et fem stycken. Det är typ rekord. Sverige har aldrig tagit så här många medaljer förut, 11 stycken totalt. I medaljligan ligger vårt land som nummer sju just nu. Vi är bättre än Norge.

Just nu pågår damernas storslalom, första åket. Och självklart har jag tittat. De bästa åkarna har passerat mållinljen och Anja ligger på en fin andraplats. I eftermiddag körs det andra åket. Anja verkar peppad, så jag tror det här ska gå bra.

Tre kronor spelar semifinal i eftermiddag också, mot Tjeckien. Tyvärr jobbar jag, så jag missar matchen. Men jag hoppas att matchen drar ut på tiden, så jag hinner hem till slutet. Det är ju faktiskt då som det är som allra spännande.


Nu är Linnea ute och har sin första körlektion. Undrar hur det går...


GuldAnja

Och nu tog hon det. Anja.
Sitt OS-guld.
Och jag ler, ler, ler.

Det var hon värd.


Så gött, så gött.

Så gött, så gött.
Lind gjorde det igen. Tog guld. Och Fredriksson knep bronset.
Dessutom är curlingdamerna klara för final, Anja leder efter första åket
och just nu står det 5-1 till Tre kronor i kvartsfinalen mot Schweiz.

Det är bara att konstatera.
Idag har det varit en lyckad svensk OS-dag.
Och nu är vi före Norge i medaljligan igen ;)


Knaskatt

Jag sitter nu ute i Sandvik, hemma hos mina föräldrar och syskon. Befinner mig i mitt gamla rum, med mina kära blåa tapeter. Mitt rum har förvandlats till ett TV och data-rum. Persiennerna är neddragna, det är skräpigt och ostädat. Ludde ligger just nu på golvet, spinner högljutt och rullar runt som en tok. Knasiga katt. Men söt är han. Och gosig. Och jag har gosat med honom. Såklart. När jag kom gående mot ytterdörren hörde jag honom komma springandes bakom mig. Älskade katt. Jag saknar honom - tokmycket.

Ikväll är det hockeykväll :)

Luddekatt

Min älskade sötnos....


Bragd och Brons

Damkronorna imponerar. Deras seger i semifinalenmot USA igår kväll är historisk.
Aldrig tidigare har något annat landslag än USA och Kanada spelat final i damhockey.

Jag såg matchen, halvt om halvt eftersom Caroline var på besök hemma hos mig. När det stod 2-0 till USA, då sa Caroline "Nej, de förlorar ju". Jag svarade "Det är två perioder kvar, det är mycket tid att spela på". Och rätt som det är så står det plötsligt lika, 2-2, och matchen får avgöras på straffar. Kim Martin i målet var glödhet matchen igenom. Siffrorna säger allt, hon räddade 37 av 39 skott från amerikanskorna och släppte inte in någon av de fyra straffarna. Två andra svenskor som glänste igår var Maria Rooth, som gjorde både målen under ordinarie matchtid och som sänkte USA i straffdramat, och Pernilla Winberg (blott 16 år gammal), som också satte sin straff.

Finalen spelas på måndag. Jag väntar med spänning. Jag tror inte på något guld, men vem vet - mirakel kan ske. Men hur det än går, så står damkronorna för en av de största bragderna under detta OS. I alla fall i mina ögon, och förmodligen övriga svenskars.


Och så går vi över till Anja. Hennes mål inför OS var att ta medalj i varenda gren hon ställer upp i - totalt fem grenar. Och hittills går det som på räls. Två grenar avklarade. Två medaljer. Det senaste alldeles för en stund sedan, i kombinationen. Hon rådde inte på Janica Kostelic och Marlies Schild. Så nu
dinglar ännu en bronspeng kring Anjas hals.

Snö

Det snöar ute - i mängder, det bara vräker ner. Och hela jag luktar klor.

Igår tog Anna-Carin revansch, det blev ett silver i sprintdistansen :D
Om hon inte bommat det allra första skottet, då hade det blivit guld.
 


F Ö R E Norge

Har ni tänkt på att Sverige just nu ligger på fjärde plats i medaljligan?
F Ö R E Norge, som ligger på femte plats.


Och det blev ett brons till Anja i dagens störtlopp!

Jag satt i min soffa, drack Rooibos Vanilj thé och broderade på min duk. Men när Anja åkte var det full koncentration på TV-skärmen. Och spännande var det. Anja var före den österrikiska veteranen Michaela Dorfmeister vid både första och andra mellantiden. Men efter ett misstag längre ner i backen kom hon efter och gled in på en fin tredje plats strax bakom Martina Schild från Schweiz och sju hundradelar före Renate Götschl.

En gren avklarad för Anja. Fyra kvar. Och fyra medaljchanser återstår.


Under störtloppet zappade jag lite mellan SVT-kanalerna, för att inte missa hur det gick i hockeymatchen som spelades samtidigt. Tack SVT för att ni sände på två kanaler! Tre kronor vann enkelt öppningsmatchen mot Kazakstan med 7-2. Inget övertygande spel, men killarna gjorde det dem skulle göra. Och vinst blev det. Imorgon blir det hårdare motstånd mot Ryssland.



I eftermiddag kommer min kära syster Linnea hit en stund. Det ska bli mysigt.


Som Trötter på julafton

Jag var på väg till Willys för att köpa lite frukt, clementiner och äpplen. Då ser jag en kille, några år äldre än mig tappa sin ena vante. Snäll som jag är plockar jag upp vanten, går efter honom och säger “Ursäkta, men ni tappade er vante”. Killen vänder sig om, ler stort och säger ”Åh, vad gulligt av dig! Och förbannat snygg är du också

Han ser djupt in i mina ögon och går sedan sin iväg.

Kvar står jag. Förvirrad.
Konfunderad och bortkommen.

Jag är ful och osminkad som en fåntratt
och trött som Trötter på julafton klockan 15.



Dubbelguld

Igår såg jag när Anna Carin sköt bort sig i skidskyttet. Och jag såg två glada ryskor och en glad tyska stå på pallen med sina glänsande medaljer runt halsen.

Men idag. I sprintstafetten. Dubbelguld. Lina Andersson och Anna Dahlberg sprintade hem Sveriges första guld, efter en spurt av Lina Andersson. Kanadensiskor, finländskor och norskor besegrades. En stund senare var den herrarnas tur, Björn Lind och Thobias Fredriksson. Lind gick ut i andra spåret på upploppet, spurtade förbi norrmannen och fortsatte med kraft och stil rakt mot målet. Strax innan målgång sneglade han bakåt, såg att norrmannen var en bit bakom och gled över mållinjen som olympisk mästare.

Vilka triumfer. Vilka härliga segrar!

Imorgon skall jag titta på Anja, och hålla alla tummar jag har för en ny seger.



Ett fjärdeplatsernas OS - igen?

Ska det här bli ett fjärdeplatsernas OS - igen?
     - I don't hope so

Minns ni OS i Athen 2004. Den sommaren minns jag, svenskarna slutade på fjärde plats, på fjärde plats, på fjärde plats... Behöver jag fortsätta? Ni förstår nog poängen. Jag minns inte hur många av våra idrottare som hamnade på den mest avskyvärda placeringen, den precis under pallen. Dock glänste våra friidrottare de heta veckorna i augusti, medaljerna kom och gav tillbaka den svenska hedern.

Det här vinter-OS har börjat likadant. Den första dagen startade med en 4:e plats för Sara Kjellin i puckelpisten, bara bråkdelen av en poäng bakom fransyskan Sandra Laoura. Igår var det skidåkarnas tur. Anders Södergrens spurt i slutet av kombinationsloppet (15 km klassisk stil + 15 kilometer fristil) hjälpte inte och femteplatsen var ett faktum. Britta Norgren gjorde ett bra lopp på halva herrarnas strecka, var med i toppen vid skidbytet och slutade på en 15:e plats. Efteråt sa hon att det var hennes sämsta gren, så vi får se hur det går vår våra skidåkare dagarna framöver.

Just nu är herrarnas curling igång, och Anna Olofsson har åkt första försöksåket i snowboardens halfpipe. Och om en timme startar skidskyttet med Anna Carin Olofsson. Jag läser på GPs hemsida, där hon säger så här innan loppet - "Det gäller bara att åka fort, skjuta bra och ha tur." Anna Carin är en favorit till medalj, så kom igen nu Anna Carin!!


Då var det dags att invigaOS 2006


Hey, det är ju ljust vid 17:30 nu!


Då var det dags igen. OS. I Turin, i Italien. En stad, ett land som jag, och med all säkerhet många med mig, förknippar med fotboll, Juventus och Zlatan. Men det blir nog bra ändå. Två veckor fullproppade med sport att se fram emot. Hockey, alpint, längdskidor, skidskytte och sprint är ett måste. Curling är en klassiker och konståkning är vackert. Men annars får det vara. I alla fall för min del.

Jag tror på en handfull medaljer, av olika valör. Ädla och mindre ädla. Anja är ett säkert kort, frågan är bara vilka färgtoner som lyser runt hennes hals när hon åkt ner för backarna i Sestriere. Hockeyn räddas av Henke. Henrik Lundqvist alltså. Lundqvist är stabil, en världsmålvakt som inte gör några tabbar. Curlingherrarna, liksom damerna, brukar leva upp till förväntningarna om medalj. Och så har vi sprinten, jag hejjar på våra svenska damer och herrar! Kom igen Tobias Fredriksson, Björn Lind, Lina Andersson och Anna Dahlberg!

Det kommer blir lata dagar i TV-soffan under min mörkblåa fleccefilt.
Massvis av koppar med rött thé. Och såklart broderiet i mina händer.
   - Ja, när jag inte står i kassan på Lidl då förstås...

Rött thé

Jag är kär. I rött thé.

Första gången jag drack rött thé var någon gång i höstas. Jag var på ett café, beställde en kopp med Rooibos Jordgubb/Vanilj. Sedan var jag fast. Det är bara så fantastiskt gott, och jag kan dricka kopp efter kopp utan att tröttna på den underbart varma drycken. Smakerna är många, och alla lika goda. Men jag måste nog säga att Rooibos Peach/Passion är favoriten!

Tänk dig, en frusen vintereftermiddag... Du kokar upp vatten, tar fram tebladen och en kopp ur köksskåpet. Du tar fram en bok, s
ätter dig i soffan, omsluter kroppen med en filt. Vilken underbar stund du har framför dig, läsa och smutta på thé.

2,08 meter

Jag säger bara WOW!

I somras när jag och min mor satt och tittade på VM-finalen i höjdhopp, då Kajsa och Emma gled över ribban på allt högre och högre höjder. Då sa jag det: "Kajsa kommer ta världsrekordet en dag, det vet jag". Jag har alltid beundrat Kajsa Bergqvist, sett upp till henne och tyckt om henne. Meriterna säger allt, den tjejen har talang. Och igår kom det, inomhus i Arnstadt i Tyskland. Världsrekordet. 2,08 meter. Jag såg hoppet på den sena rapportsändningen, och jag log. Jag är så otroligt glad för Kajsas skull.

Snart är det inomhus-VM, och i sommar väntar ett EM här i Göteborg. Jag ser fram emot friidrottsåret 2006.

RSS 2.0