Livets färgskiftningar (och avsaknad av ord)

If I could start again, a million miles away
I would keep myself, I would find a way

- Nine Inch Nails -



Jag ber om ursäkt för tystnaden. Skrivkramp och total avsaknad av ord.

Livet kan då skifta färg med en våldsam hastighet. Helt plötsligt svänger det från det klaraste snövita till det djupaste kolsvarta. Jag orkar inte ha det så här. Ena veckan jaga efter livet, veckan därpå jaga efter döden. Jag undrar om det finns ett slut? Om jag någonsin kommer att nå fram till friheten? Livet får bestämma sig snart. Eller är det jag som måste bestämma mig för vad jag vill? Är det jag som måste välja, livet eller döden? Jag vet inte längre.

Det enda jag vet är att jag vill radera de senaste veckorna.

Det handlade inte om ett återfall, utan det jag hamnade i var ett riktigt ordentligt bakslag. Jag vet inte vad som utlöste det, eller så vet jag det. Jag söker efter en orsak, och kanske var den där förbannade bilden som väckte upp de där förbannade minnena - minnen som jag på något oförklarligt sätt lyckats förtränga. Kanske var det inte det, och jag hade slagit i botten ändå. En sak är i alla fall säker, jag var inte beredd, psyket tog stryk och fallet var oundvikligt. Jag föll djupt. Alldeles för djupt. Och jag blev fullständigt livrädd för mig själv, när jag insåg att jag återigen krälade runt i bottenslammet och likt en slav styrdes av invanda impulser. Impulser som då rakt inte är konstruktiva. Det var längesedan jag var så där riktigt destruktiv. Jag kände inte igen mig själv och mitt beteende. Jag saknade hopp, var ostabil och hade ingen som helst kontroll över mina handlingar. Det var skrämmande, för det var inte jag. En gång i tiden var det det. Men det är inte den Hanna jag är idag.

Ja, jag har förlorat några veckor nu. Men huvudsaken är väl ändå att jag reser mig upp igen, ser framåt och hittar tillbaka till den ruta jag stod på innan fallet. Samt att jag fortsätter mot nästa ruta. Eller hur?

Och kanske har jag redan där gjort mitt val. Utan att egentligen vara medveten om det.

RSS 2.0