10 figurer på ett papper (och hur är det möjligt?)

And I swear to God I´ll have found myself in the end
- 30 Seconds to Mars -


För ungefär två år sedan fick jag hos min sjukgymnast titta på ett A4-papper med 10 olika figurer på. Figurerna hade 10 olika kroppsformer, där nummer 10 hade den största kroppen. Min uppgift var att peka ut den figur som var mest lik min kroppsstorlek. Jag pekade någonstans mellan 6:an och 7:an. Sedan var det sjukgymnastens tur att peka på den figuren som motsvarade storleken på min kropp. När hon pekade mellan 2:an och 3:an blev jag så chockad att jag nästan trillade av stolen - jag fick inte ihop det i min hjärna för två år sedan och jag får inte ihop det nu heller. Hur är det möjligt att man kan se på sig själv med så skeva ögon?

Jag önskar att jag kunde känna mig tillfreds med mig själv och acceptera kroppen så som den ser ut. Jag önskar att jag kunde tycka om mig själv och förstå att jag är värdefull för den jag är. Men det kan jag inte. Inte ännu i alla fall. Varje gång jag tvingas kliva upp på den där förbannade sifferapparaten, så slås jag av ett misslyckande som inte är av den här världen. Varje gång jag motvilligt tittar mig själv i spegeln, så ser jag något jag absolut inte vill se.

Att jämföra fotografier från dåtiden med nutiden är ganska skrämmande - samtidigt gör det ont och skapar en hel del ångest. Det är först nu jag verkligen ser hur liten jag en gång i tiden var. Det är först nu jag verkligen förstår hur skev bilden av mig själv har varit. Men det mest skrämmande är nog ändå inte tanken på hur många kilon jag har gått upp i vikt, utan snarare tanken på att jag kan gå upp nästan lika många till och ändå räknas som normalviktig enligt BMI-systemet - det där systemet kommer jag nog aldrig få ihop i min hjärna.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Du är så fin vännen. Jag önskar att du kunde se det. Tänkte på det när vi träffades i fredags, jag hade gärna sett ut som du. Många kramar!

2010-08-29 @ 20:05:31
Postat av: Mia

Du är vacker fina du, både utanpå och inuti!!

Kramar Mia

Postat av: Em

Många kramar till dig! Ett liv kan vara fyllas av så mycket annat än ångest och kroppshets. Det kan bli så fint. Och jag vet att du kommer att nå det. Jag hoppas bara att det kan ske snart. Att du ger dig attans på det och vägrar låta hjärnspöken dra bort marken under dina fötter. När jag var i Varberg fick jag i uppgift att läsa en bok av Kaj Pollak - Att välja glädje. Testa att läsa den och verkligen ta in texten, att verkligen arbeta med dig själv efter boken. Det gav mig ett helt nytt liv och kanske kan hjälpa dig att nå andra tankar kring svårigheter.

Tänker på dig!

Kram Em

2010-08-31 @ 20:10:39
Postat av: Jenny

Du e grym Hanna och hur fin som helst! Du kommer fixa det här, jag vet ju det :)

Lycka till på praktiken! Måste försöka ses men jag har så mkt med jobb o annat nu så jag förstår inte var jag ska finna en lucka :S Vi får höras längre fram helt enkelt! Kramar

2010-09-02 @ 19:51:55
Postat av: Karoline

kursen kändes väl rätt bra egentligen och något jag vill läsa någon gång. men har ingen studiemotivation nu så ovärt att läsa något intressant då känner jag.

2010-09-04 @ 16:09:23
URL: http://karolines.webblogg.se/
Postat av: Elsa

Jag känner så igen mig i det du skriver.

Jag har dock insett att jag faktiskt inte bara har en skev bild av mig själv, utan även av vad som är normalt. Jag började inse det för några år sedan, att jag och mina vänner hade helt olika bilder av vad som var smalt, en människa jag ansåg var "normal" kallade de smal.



Jag vet inte vad som är en normal kropp, kämpar med det fortfarande. För även om dessa normala kroppar syns överallt i vardagen, så tittar man inte på dem på samma sätt som man tittar på kroppar i tidningar osv. Det känns fånigt att jag, 24år, fortfarande har en bild av att normalt är det som visas i vouge och andra tidningar. Jag fann det väldigt intressant att se tv-programmet sex education, när de visade normala kroppar. Jag var nog minst lika fascinerad som skolbarnen, men har svårt att acceptera att det är så, även om jag vet att så ser ju folk ut.



Massa kramar

2010-09-05 @ 11:28:45
URL: http://elsaingrid.blogg.se/
Postat av: Cornelia

fina du, vad har du för mailadress? puss

2010-09-06 @ 12:03:22
URL: http://corneelias.blogg.se/
Postat av: Karoline

eller inte vilse, visste bara inte riktigt var jag var men visste ju åt vilket håll jag skulle åt. var mellan amhult och torget. hittade inte den vägen som leder genom vallen så cykalde upp där vi dammen vid Vingen och hamnde i ett nytt område och tillslut kom jag ner ungefär där shellmacken låg fast längre in mitt emot noleredsskolan! haha visste inte att det låg hus ovanför de radhusen!



hade den bilden i mitt slutprojekt i foto b :)

2010-09-07 @ 17:59:38
URL: http://karolines.webblogg.se/
Postat av: linnéa

åh, hej! det var ett tag sen. kan inte mer än hålla med dig i ditt inlägg... vad blind man var! eller fortfarande kanske delvis är. men vad sjukt att man kan se så fel. att huvudet och hjärnan kan bli så förvrängda så att ögonen ser nåt helt annat än sanningen. det är skrämmande! kramkram

2010-09-07 @ 23:02:22
URL: http://flyfranallt.blogg.se/
Postat av: Katarina

Snubblade över din blogg, kände kanske igen den lite, och blev så himla glad av att se de bilderna som du tycker skrämmer dig. Jäklar, vad snygg du är! Och det roliga är, att allt jag ser är dina levande ögon, ditt långa fina hår och din livsenergi. Allt det andra, allt det som du ser, det är dina hjärnspöken och det är sorligt att någon så bra och fin som du ska ägna tid åt sådant. Stråla istället! Strunta i att det inte känns så, strunta i att det känns obekvämt att ta plats här på jorden och bara gör det! För du verkar vara en supergo tjej och sådana ska få må bra och inte behöva lägga energi på världens dummaste sjukdom. Så det så! Kramar om

2010-09-08 @ 15:25:14
URL: http://ensolros.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0