Ett decennium (och en bergochdalbana)

If I could start again, a million miles away
I would keep myself, I would find a way
- Nine Inch Nails -


Under helgen har vi i forumteamet pysslat med en renovering av Zebraforum. Det tog sin lilla tid att gå igenom 60 000 inlägg och 3300 trådar (uppgifter från Innie), men igår eftermiddag blev allt klart och vi kunde öppna forumet igen. Ta en titt vet ja! Men nog om det... Jag lovade ju att skriva ett inlägg om mina tio första år på 2000-talet, så här kommer det - med bilder och allt ;)

2000 - Ett nytt millennium. Jag går första året på LM Engströms gymnasium. Sportlovet spenderas i Vemdalen - skidläger med ungdomarna i Smyrna. Sommaren tillbringas på landet, på Gullbranna och på Bohusläns soldränkta klippor. På färjan över till Lysekil får jag en kram och en autograf av Makoolio. Och jag hinner dessutom jobba mina första dagar på Frälsis

2001 - Resornas år. Sportlovsläger i Vemdalen. I juni föds Luddekatt och jag åker till Israel med drygt 50 andra LM-elever. En helt fantastisk resa! Semester i Bohuslän, läger på Gullbranna och sommarjobb på Frälsis. I oktober åker vi till Indien - jag och Ravis familj. Först gör vi en rundresa där vi bland annat besöker New Delhi, Jaipur, Agra, Taj Mahal och en stor nationalpark med massor av vilda djur och orörd natur. Sedan flyger vi till Bombay och besöker det barnhem som Ravi och hans syster är adopterade från.


2002 - Det äckliga året. I maj åker vi på klassresa till Prag och min mormor får besked om cancer. I början av juni tar jag studenten. Eftersom mormor är väldigt dålig och inte kan närvara på studentdagen så åker vi dagen efter studenten hem till mormor och morfar. Vi sitter i den gröna soffan i vardagsrummet och tittar på video från studentdagen. Jag har på mig min studentmössa och mina vita kläder. Strax innan vi ska åka hem sätter jag studentmössan på min mormors huvud och hon säger: Nu har jag sett dig ta studenten, så nu kan jag dö i frid. Och sedan lägger hon ett vitt pappershjärta i min hand, där hon skrivit några vackra rader - och numera ligger pappershjärtat inuti min Bibel. I juli åker vi på semester till Mallorca. En natt får vi ett sms. Mormor är död.  Begravningen är fruktansvärd. Jag kan fortfarande höra morfars röst spricka när han ska lägga sin röda ros på hennes kista: Adjö kära Maja. Efter Gullbrannalägret i augusti åker jag på evangelisationsresa till Salamanca i Spanien. Sorgen efter mormor är enorm. Under hösten jobbar jag på Frälsis. I början av december dör min morfar. Jag är hysterisk av gråt och sorg och klarar nästan inte av att åka till begravningen. Äckligare än så här kan ett år nog inte bli.


2003 - Kaosåret. På sommaren åker vi tillsammans med familjen Ivarsson på en Europaresa - en vecka tillbringas i en liten hamnstad på Spaniens östkust, sedan reser vi norrut och besöker Andorra, Frankrikes västkust, Paris, Belgien och Amsterdam. I slutet av augusti börjar jag plugga på universitet, på arbetsterapeutprogrammet. Den 29:e oktober är det fem år sedan brandkatastrofen i Göteborg. Fackeltåget går från Gustav Adolfs torg till Backaplan och jag har Therese på höger sida och Linnea på vänster sida - och jag har väldigt svårt att förstå att fem år har passerat.


2004 - Mardrömsåret. Nyår skulle firas i Stockholm, på Passion, men jag är så dålig att jag inte orkar följa med och minns nu inte alls vad jag gjorde. Under vårterminen är livet helt kaosartat och mardrömslikt. En vän är nära att dö. Min morbror dör. I juni tar Linnea studenten och vi åker längs med Avenyn i en röd Cadillac. Några dagar senare åker vi på evangelisationsresa till Slovakien. Resten av sommaren är en enda stor dimma. Jag blir riktigt sjuk och får diagnosen utmattningsdepression. Jag skulle jobbat under sommaren, men istället ligger jag likgiltig i min säng och orkar ingenting. I mitten av november är jag så dålig att jag överdoserar tabletter och svävar mellan liv och död. På annandag jul sitter vi fastklistrade framför TV:n. Tsunamin har svept över kusten i Khao Lak och vi vet inte vad som hänt min moster Eva och hennes Mats. Efter många oroliga timmar får vi på kvällen till slut ett sms: Det är ok med oss.
 
2005 - En väg tillbaka. En eftermiddag i april blir jag kallad kroniker av min läkare på Östra. Hon säger rakt ut att det inte finns någon framtid för mig. Jag bestämmer mig där och då för att jag visst ska ha en framtid. Mer om den dagen finns att läsa här. Green Day spelar i Scandinavuim den 3:e juli och jag och Karoline är självklart på plats! I augusti börjar jag gå till psykolog T och på ganska kort tid lyckas han med något som Östra inte lyckats med under åtta års tid. För första gången på många år börjar jag sakta men säkert ta de första stapplande stegen mot ett friskt liv. Jag vågar gå emot ätstörningen och håller mig fri från självskador. Jag möter motgångar och vägen är mycket mer krokig än jag någonsin kunde föreställa mig. Under hösten arbetar jag några strödagar på Frälsis. Ett under att jag orkar göra det! Häxan och Lejonet har premiär och Caroline och jag njuter av en härlig stund i biosalongen.
 



2006 - Nystart. I slutet av maj får jag besked om att jag kommit in på teckenspråkstolk på Nordiska folkhögskolan i Kungälv och glädjen vet inga gränser. I juli åker vi till Frankrike tillsammans med familjerna Olausson och Hoverstam. Vi bor i St Maxime och åker på äventyr till bland annat St Tropez, Monaco, Menton och Nice. Det är mitt under fotbolls-VM och det var helt fantastiskt att uppleva stämningen bland fotbollstokiga fransmän när det var dags för finalen mellan Frankrike och Italien. Senare under sommaren är det EM i friidrott här i Göteborg och invigningen på Götaplatsen fick inte missas! En kväll under EM-festen spelar Blindside på frihamnspiren och vi är givetvis där! I mitten av augusti drar skolan drar igång och jag trivs som fisken i vattnet.


2007 - Återfall. Jag försöker leva så normalt som möjligt, men jag snubblar fram och tillbaka och hittar ingen väg ut till det friska livet. I slutet av maj åker vi på klassresa till Köpenhamn, där vi besöker dövskolan och teckenspråkstolkutbildningen. Under sommaren jobbar jag på Frälsis och mina lediga veckor spenderas ute i Sandvik. I juli är det Pier Pressure på frihamnspiren - en dag fylld av massa go musik! I slutet av oktober tar IFK Göteborg SM-guld. I december publiceras min diktsamling Nattskrik och havsmelodier


2008 - 10-årsdagen. I maj kommer Lisa till Göteborg och vi åker på klassresa till Budapest, där vi besöker dövskolan i Vác och den lokala dövföreningen. Några sommarveckor jobbar jag på Frälsis. 2:a juli är det dags för premiären av Prins Caspian och vi sitter naturligtvis bänkade i biosalongen. I juli åker jag och Karolina till London - vi ser Sagan om ringen-musikalen, kikar på alla turistgrejer, leker i telefonkiosker, promenerar i Hyde Park och går på gudstjänst i Hillsong. I samband med bokmässan i september anordnas den första zebraforum-träffen på Hagabion här i Göteborg. 29:e oktober är det tio år sedan brandkatastrofen. Therese följer med i fackeltåget och under minnesstunden på Backaplan håller hon min hand. Det nya minnesmärket är nu på plats och invigs i samband med minnesstunden. I november följer min kära vän Sara ch min syster Karoline med mig till City Tattoo och en ichtysfisk tatueras inpå min högra skuldra.


2009 - Leva.
 Året rivstartar med en två veckor lång praktik på tolkcentralen i Örebro. I februari åker jag och Sara ner till Lund och årsmötet med SHEDO. I slutet av maj åker jag på lungsäcksinflammation och missar två veckor i skolan. Jag åker till Köpenhamn med vänner, jobbar på Frälsis, ser Disturbed och Volbeat på Metaltown. I mitten av juli är det dags för SHEDO:s sommarträff och det blir en helg med tjöt, gemenskap, skratt och nya vänner. Jag och mina systrar åker på en dagstur till Skagen och tillsammans med Jacob ser jag U2 på Ullevi. Under sommaren tar jag flera steg mot det friska livet, kliver över trösklar jag aldrig trodde jag skulle våga kliva över, känner att jag andas på riktigt och njuter av att leva. Jag törs säga att jag upplevde den bästa sommaren på många många år. Skolan börjar igen och jag åker på praktik till tolkcentralen Gävle i fyra veckor. Förutom tolkuppdrag av varierande art passar jag på att träffa Lisa, Malin, Therese och Stina samt ser när IFK Göteborg spöar Gefle IF på Strömvallen. Jag kommer hem från praktikten, blir sjuk och får aldrig tillbaka min energi. Jag orkar ingenting och till slut får jag diagnosen utmattningssyndrom, och tvingas fatta beslut om att ta en paus från skolan. I slutet av oktober medverkar jag på en lyrikkväll i Smyrna, där jag läser några dikter ur min bok och samtalar med Tomas Sjödin om livet och skrivandet. I mitten av november brinner min gamla grundskola ner och jag träffar Erik för första gången, och ja, man kan väl säga att det tändes ett litet ljus i mörkret. Helt klart en underbar avslutning på decenniet och det nya året har fått en drömstart. Och här tror jag bestämt att nästa inlägg får ta vid...

Trackback
RSS 2.0