Vår plats på jorden

 

     
 
Det var över ett år sedan som det var någon aktivitet här och jag vet inte ens om det är någon som fortfarade kikar in och kollar om jag skrivit något nytt. Viljan att skriva har funnits, men jag har inte haft ork till att formulera ett inlägg. Det senaste halvåret har varit väldigt kämpigt. Svårt. Motgång på motgång har drabbat oss. Utmattning, depression, malignt melanom och ett förlorat barn i magen. Dagarna är i alla fall lite ljusare nu. Det går långsamt mot bättre tider. Vi tar en dag i taget och är tacksamma att vi har varandra och vår lille son, Emanuel, som ger oss så mycket glädje.
 
Vi har också något att se fram emot. Något att drömma om.
 
Strax före jul, mitt i allt elände och sjukdom, hittade vi vår drömtomt - på landet utanför Kärna. Vi vacklade och funderade på om det verkligen var rätt tid och om vi vågade satsa. Men jo, det kändes så rätt. Och vi kände att vi skulle ångra oss så mycket om vi inte tog chansen. För två veckor sedan sålde vi vårt radhus och i slutet av året flyttar vi in i vårt nybyggda hus. Vi har hittat vår plats på jorden.
 

Cykeltur på Nordöarna (och salta bad)


With shivering hearts we wait

We watch the sky
We hesitate
With shivering hearts we wait
I'm still holding on
- Blindside -

 
En dag under den första veckan av semestern bestämde vi oss för att ta en cykeltur runt på Nordöarna i Göteborgs norra skärgård. De öar som tillhör Nordöarna är Källö-Knippla, Rörö och Hyppeln. Det var säkert minst tio år sedan som jag sist besökte dessa öar, och Erik hade aldrig tidigare varit där. Men det var kanske lite väl optimistiskt av oss att tro att vi skulle hinna med alla tre öarna på en enda dag. Vi hann i alla fall med Rörö och Källö-Knippla, så Hyppeln får vi ta nästa gång vi cyklar ut! Vädret kunde inte bli bättre, strålande solsken och drygt 25 grader varmt. Vi cyklade, badade och njöt av vacker utsikt. Totalt cyklade vi nästan 4 mil.

För att komma till Nordöarna så tar man först färjan från Lilla Varholmen till Hönö. Sedan cyklar (eller åker bil/buss) man över bron till Öckerö, genom hela Öckero, över bron till Hälsö, genom hela Hälsö tills man är framme vid Burö färjeläger. Här går sedan färjor till Nordöarna.


 
På färjan

 
Bad vid Gula Skären på Rörö


Kärleksbänken på Källö-Knippla



Vy över havet från Källö-Knippla

 
På hemväg igen, efter kvällsmötet på Hönökonferensen



Blåsipporna (och vår vår vår!)


When you are with me, I'm free
I'm
careless, I believe

Above all the others, we'll fly
This brings tears to my eyes
My sacrifice

- Creed -
 
Efter påsk slog våren till på allvar. Så härligt! Förra helgen tog jag och Erik en promenad upp till naturreservatet som ligger 1,5 km från vårt hus. Naturreservatet består till stor del av skalbankar och jorden är kalkrik. Här växer många sällsynta blommor och växter, tex Jungfru Marie nycklar och Kärrknipprot. Nu på våren så växer det mängder av blåsippor! Det är så fint att bara strosa omkring och titta på växtligheten. Och klättrar man upp på berget så har man en fin utsikt över norra skärgården. Väldigt vackert!

Nu regnar det för första gången på evigheter. Började lite smått igår med mulet väder och lite regnstänk. Idag är dock regnet mer ihållande. Det känns som att jag har blivit så van vid att det är fint och strålande väder, att jag nästan glömt bort hur det är när v'dret är lite sämre. Jag hade ju gärna sett solens strålar varenda dag, men just nu behövs verkligen regnet eftersom det är så torrt och dammigt överallt! Och när det sen blir varmare och soligt igen så kommer naturen bli grön lite fortare :)
 

Fina små blåsippor


Solnedgång på Nötö



"Du, moster, jag ska viska en hemlighet till dig..."


Längtan efter vår! (och lyx)


Jag tror på Gud på samma sätt

som jag tror på att solen stigit upp;
Inte bara för att jag ser den,
utan för att på grund av den ser jag allting annat.
- CS Lewis -



Vi har snart bott i vårt hus i tre månader. Märkligt. Känns som det var en vecka sen vi flyttade in. Tiden går så fort, så fort (jag tror jag skriver det i varenda inlägg, haha). I alla fall, snart är det vår! Älskade VÅR! Som jag längtar efter dig! Just nu ligger jag på soffan i vardagsrummet och känner solstrålarna värma genom fönsterrutan - härligt!

Det är så fantastiskt att få bo så här som vi nu gör. Närheten till naturen, åkrarna, skogen, havet. Att kunna ta en promenad ner till havet och klipporna är verkligen en lyx! På ett sätt känns det lite konstigt att bo här - igen. Jag är uppväxt i ett område som ligger bara några hundra meter härifrån och jag känner till varenda liten stig och gångväg. I 17 års tid bodde jag här. Sen byggde mina föräldrar sitt hus i Sandvik (bara några kilometer bort) och jag flyttade hemifrån. Och nu, efter några år på annat håll, är jag tillbaka.








Mosters lilla charmtroll växer så det knakar!


2013 (och Grövelsjön)


The best and most beautiful things in the world
cannot be seen or even touched.
They must be felt by heart.

- Helen Keller -




Vi firade både jul och nyår i vackra Grövelsjön. Mängder av snö, lugna dagar, bokläsning, promenader, skidåkning, spel etc. Det var väldigt skönt att få komma iväg och bara vara. Inga måsten. Bara lugn och ro. Precis vad vi behövde efter en hektisk höst. Och nu är det 2013. Ett nytt år att fylla med upplevelser och äventyr.











God jul (och husägare)


Här bor vi nu. Välkommen på besök :)





GOD JUL kära vänner!



På andra sidan jordklotet (och flyttkaos)

Against the sky
Streams of light
Call out to me and you
- Alter Bridge -


Min farmor och Lucas


Det var ett år sen som vi fick reda på det. Att min syster Karoline och hennes pojkvän Matthew skulle flytta till Australien. Då kändes det så avlägset. Nu har det där året gått. I torsdags morse steg de på flygplanet med slutdestination Sydney. Just nu känns det mest bara overkligt. Befinner sig verkligen min syster på andra sidan jordklotet? Ja, tydligen gör hon det. Vi vet i alla fall att de är väl omhändertagna av Matts familj. Det känns tryggt. Men jag saknar dem redan. Och då har det bara gått två och ett halvt dygn sedan jag kramade om dem. Nästa gång det sker vet vi inte. Tur att Skype finns! Systers blogg finner ni här, om ni skulle vilja läsa om hennes äventyr.

Annars är det mest flyttkaos hemma hos oss. Tre veckor kvar tills vi får nycklarna till huset.
 

Mosters hjärta (och tiden flyger)




Mosters hjärta






Och tiden, vad ska man göra med den?
Den bara försvinner, sipprar likt vatten mellan fingrarna.
Snart november. Helt galet.




Midsommar (och andra äventyr)

Bara de som vågar misslyckas stort kan lyckas stort
- Kennedy -



Lagom till midsommar åkte jag på halsfluss. På torsdagen innan midsommarafton var jag sådär lagom irriterad. Det här skulle ju vara min första lediga midsommarhelg sedan 2005. Och vad händer? Jag blir sjuk! Lagom irriterande var ordet, ja. Fick penicillin av Farbror Doktorn och när jag sedan vaknade på midsommarafton hade jag inte längre någon feber. Jag proppade mig full med alvedon och sen åkte vi iväg för att fira lite midsommar med vänner i Frillesås. Väl där så blev jag oerhört glad över besultet. Vi fick vara med om ett överraskningsbröllop! Och det var så vackert! Stort grattis till Kent och Marianne!

Bilden ovan visar en söt liten panda på Nordens ark. Vi var där med Eriks föräldrar för ett par veckor sen. Vill ni se fina djur och vacker natur - åk dit!


Gammal och ny (och mjuka saker)

Vänliga ord kan vara små och enkla att uttala,
men de ekar i oändlighet

- Moder Teresa -



Jag har en ny mobil. Lite skillnad från min gamla... ;)
Så numera finns jag även på Instagram (havskristall)


Jag har egentligen inte så mycket att förtälja, mer än att dagarna bara försvinner och att jag inte kan få in i min hjärna att det är 1 juni imorgon. Jag tänkte mest bara tipsa er om ett reportage i tidningen Faktum, ett mycket viktig reportage om makt, myter och terapi. Reportaget heter Terapisekten och är skrivet av mina två vänner, Sara och Amanda. Och läsa, det gör ni HÄR.

Och så måste jag tipsa er om min svägerskas nya web-shop, där kan ni fynda halsdukar, scarfs, gardiner, löpare och andra mjuka saker. Klicka er in på mjukasaker.se och kika! Finns många fina grejer :)

Psykiatrilagsutredningen (och glad påsk!)

Dina ögon är fyllda av glädje
Säg, vad har de sett för att få sånt ljus?
De har sett hur vårt liv fick en mening
Jesus fyller mörkret med liv och ljus

- Lars Åke Lundberg -



En gammal bild, jag vet. Men det spelar ingen roll, för det är vår och vitsipporna blommar!


Jag sitter här, dricker chai-te och pysslar med fotoalbumet från vår bröllopsresa till Kreta i somras. Men mest av allt så bara jag väntar på att maken ska komma hem från jobbet. Efter en vecka så börjar det lixom bli lite trist att bara vara hemma och inte kunna göra någonting. Detta på grund är en irriterande inflammation i nack/ryggmuskeln. De första dagarna var jag stel som en pinne av värken och jag kunde verkligen inte göra någonting. Erik fick hjälpa mig med allt och skämtade hela tiden om att han vaffade... (VAF = vård av fru). Nu är det självklart bättre, men jag måste ta det lugnt och inte anstänga mig - vilket kan vara lite svårt för en rastlös själ som mig. Jag vill ju jobba jobba jobba! Men jobbet får vänta tills på tisdag.

När jag ändå uppdaterar här så kan jag passa på att tipsa er att läsa om den nya psykiatrilagsutredningen som presenterandes häromdagen. Det finns massor att säga om den, men då jag inte finner orden så rekommenderar jag er att läsa vad Thérèse och Sofia skrivit. Läs även Anna och Moas artikel på newsmill, Lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård får inte diskriminera.

Och till sist. Igår kväll möttes Marcus Birro och Tomas Sjödin i ett samtal kring sorgen, kärleken, Gud, spöken och läsarnas kärlek. Det var en fantastiskt kväll! Klicka in er på den här sidan och titta på videoinspelningen från kvällen.


Texten i början av det här inlägget är en av verserna i psalmen "Dina händer är fulla av blommor".
En helt underbar psalm som kommer sjungas i kyrkor runt om i Sverige
på söndag - påskdagen - uppståndelsedagen.


Glad påsk kära vänner!

Sjukt jobbigt (och hallonchoklad)

Var människa är en halvöppen dörr
som leder till ett rum för alla

- Tomas Tranströmer -


Jag vill passa på att tipsa om en väldigt viktig grej. Aftonbladet driver just nu bloggen Sjukt jobbigt. Sjukt jobbigt är en blogg som handlar om varför unga tjejer i dag mår psykiskt dåligt och driva av journalisten Kristina Edblom. Jag kan verkligen rekommendera er att gå in och läsa!

Maken min köpte häromdagen en hallonchoklad, en liten överraskning på en helt vanlig måndag. Jag som är fullständigt tokig i hallon smakade igår eftermiddagen på den rosa chokladkakan och betyget... Helt ljuvlig! Den smakar verkligen hallon! Och dessutom är det riktigt hallonbitar i! Vill ni prova så åk till te-butiken i Mölndal centrum ;)


På lördag är det 8 månader sen, hjälp vad tiden går fort!



Julefrid (och tolkexamen)

Änglar de sjöngo först för markens herdar
Skönt från själ till själ det ljöd,
Människa, gläd dig, Frälsarn är kommen,
frid över jorden Herren bjöd


Ni som följt mig genom åren minns kanske den där dagen i slutet av maj 2006 då jag fick det glädjande beskedet att jag blivit antagen till teckenspråks- och dövblindtolkutbildningen på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Det är fem och ett halvt år sedan. Det är mycket som hänt sedan den där majdagen och jag förstår knappt själv vilken resa jag har gjort. Ett tag trodde jag att jag aldrig skulle bli klar, just på grund av mitt dåliga mående som gjorde att jag inte orkade studera och tvingades ta en paus i utbildningen. Men jag har kämpat, kämpat och kämpat. Och nu, nu kan jag äntligen titulera mig som Teckenspråks- och dövblindtolk. Behöver jag ens säga att jag är oerhört stolt över mig själv?

Nu är det bara ett par dagar kvar till julafton. Jag hoppas att ni inte stressar för mycket de här dagarna, utan kan njuta av julmusik, pepparkakor och gemenskap med nära och kära. Tänd ett ljus och känn julfriden i era hjärtan.

Jag önskar er alla en riktigt god jul!


 


Glädje (och sorg)

Jag har mitt hopp i Herren, han är min fasta borg
Han fyller mig med stilla frid, i glädje som i sorg

- H Reigstad -


Glädjen och sorgen, de vandrar sida vid sida. Men det är ju så med livet, det går i vågor och ingen dag är den andra lik. Om en dag fylls med glädje, så fylls nästa med sorg. Det här har varit ett väldigt märkligt år. Ett annorlunda år. Vi har varit med på fem bröllop, plus att jag och min ena syster har gift oss.

När Tomas Sjödin vigde mig och Erik i mitten av juni så kunde vi aldrig tro att han kanppt fem månader senare skulle vara begravningsofficiant på min farfars begravning. Men så blev det. Min farfar somnade in för en dryg månad sedan. Det gick fort och smärtfritt, han slutade andas i sömnen och jag hoppas innerligt att han drömde fina drömmar sin sista natt i livet. En vecka senare nås vi av beskedet att Eriks morfar har gått bort.

Så nu har vi precis varit på två begravningar på några få dagar. Det har varit tungt, men vi har tagit oss igenom dagarna. Tur att vi har varandra, jag och kärleken.

 


Skåneveckor (och solstrålar på Österlen)

Har du öppnat en dörr till ett mörkt rum?
Då vet du att mörket inte väller ut,
men att ljuset kommer att välla in.
- Manilla Bergström -

Andra praktikveckan rivstartade med tre tolkuppdrag, och jag kan säga att jag är rätt så trött i skallen just nu. Men nöjd! Jag befinner mig alltså i Skåne sen en vecka tillbaka, närmare bestämt i Lund. Här har jag min fyra veckor långa slutpraktik på tolkcentralen. Jag har fullt upp och dagarna bara försvinner. Men jag har förutom tolkuppdrag även hunnit med att träffa några av mina fina vänner som bor här nere i Lund. Nu under helgen var Erik här hos mig. I lördags drog vi ut på roadtrip på vackra Österlen, som fullständigt badade i solstrålar. Vi promenerade runt vid Ales stenar, i Simrishamn och vid Stens huvud. Vi stannade även i Kivik och köpte lite cider, sylt och andra goa grejer. Vi hade en riktigt mysig dag som avslutades med middag på en restaurang i Simrishamn. 

Och eftersom vi inte hade kameran med oss, så får ni vänta med att kika på bilderna från i helgen. Vi tog nämligen några bilder med Eriks mobil. Istället bjuder jag på några fler bröllopsbilder!

















Foto: Alexandra Ågren och Mattias Lindgren


Tacksamhet (och Sofies värld)

För att uppnå att njuta av allt, önska att ingenting njuta
För att uppnå att äga allt, önska att ingenting äga

För att uppnå det du inte vet, måste du gå den väg där du inte vet
-
Johannes av korset -


Livet rullar på och det är helt fantastiskt. Jag står inte längre vid sidan av och tittar på. Nej, jag är mitt i livet. Mitt i världen. En del av världen. Jag är bara så oerhört glad och tacksam övar att jag får leva och ta del av allt det vackra som finns i vår värld. Men det finns en sak som jag inte tycker om. Känslan av att ha slut på ord. Jag vet inte längre vad jag ska skriva. Ändå händer det saker och ting hela tiden. Och dagarna bara försvinner, utan att jag hinner reflektera över det. Jag har funderat på att stänga ner bloggen, men samtidigt vill jag ha kvar den här ventilen. Lixom för att jag ska ha möjlighet att återkomma till orden när jag känner skrivlusten i fingertopparna.

Det här var väl ett försök till en liten uppdatering - med betoning på liten. Dags att återgå till Sofies värld. Har du inte läst den boken - läs!

Idag är det 18 dagar kvar till vår bröllopsdag!

Sköna vår (och körsbärsblommor)

Gud gör inte skillnad på människor
men vill göra skillnad i människors liv
- Manilla Bergström -


Vitsippor, gröna gräsmattor, körsbärsblommor, björklöv och äppleträd. Och syrenknoppar som brister ut i full blom vilken dag som helst. Det är maj månad och jag känner mig så glad när jag ser all grönska och hör allt fågelkvitter. Sköna vår, jag älskar dig!

Jag har egentligen en hel drös med saker att berätta om, men dessvärre har jag aldrig tid att sätta mig ner och skriva ner allt. Hela terminen har verkligen gått i ett rasande tempo! Prio ett har varit skola och bröllopsplanerande, men jag har även lyckats få in lite SHEDO-arbete mellan varven. Praktiken är gjord och nu är det inte många veckor kvar av terminen - sex veckor för att vara mer exakt. Och så är det knappt sju veckor kvar till vår bröllopsdag!

Vila i frid (och hindersprövning)

Förlåtelse är att låsa upp dörren för att släppa någon fri
och inse att fången var du

- Max Lucado -



Ludde
2001-06-02 - 2011-03-23


Vår älskade Luddekatt är död. Han blev påkörd av en bil precis utanför huset i Sandvik. I sommar skulle han fylla tio år, och hade alltså flera år kvar att leva. Men nu rycktes livet ifrån honom. Det är svårt att förstå att han aldrig mer kommer springa omkring på klipporna med sitt söta lilla födelsemärke på nosen. Det är svårt att förstå att aldrig mer kommer ligga i ens famn och spinna. Det är svårt att förstå att han inte längre lever.

Dessutom är det svårt att förstå att Anna inte längre finns här på jorden.

Vila i frid, Ludde och Anna.


Dagens positiva är att hindersprövningen har kommit och vi får gifta oss,
inte för att vi trott något annat men det är en riktigt go känsla ändå :)


Jag är på väg hem (och om fyra månader)

Det är för oss solen går opp
Lyser som guld, för kärlekens skull

- Ted Gärdestad -


Idag är dags för SHEDO:s årsmöte och jag sitter på tåget mot Lund. Solen strålar in genom fönsterrutan och värmer mina kinder. Fosten på marken glittrar. Vackert.

Jag har de senaste veckorna funderat en hel del på det senaste året. Det har hänt så mycket och jag kan nästan inte förstå att jag har kommit så här långt. Jag trodde ju det var omöjligt! Tänk, här sitter jag. Inte helt frisk. Men på god väg. I snart 17 år har jag levt i ätstörningslandet och hållt fröken anorexi i handen. Men nu, nu släpper jag taget. Nu vandrar jag åt ett annat håll. Mot ett annat land - frihetens land. Jag är på väg bort. Samtidigt är jag på väg hem.. Jag kan. Jag vill. Jag får. Jag vågar. Jag lever ett helt annat liv idag - jag lever mitt liv - och jag är grymt stolt över den resa jag gjort.

Och vet ni vad? Om fyra månader börjar en ny resa i mitt liv. En livslång resa - fylld av kärlek, glädje och lycka. Ja, om fyra månader vaknar jag upp och är fru till den finaste människan på jorden!

Tidsbrist (och all tid i världen)

I'm in the middle of nothing
and that's where I want to be
Well, at the bottom of everything
I finally start to believe

- 30 Seconds to Mars -



Long time, no see... Och jag är ledsen för det.  

Jag skyller på tidsbrist. Tiden räcker helt enkelt inte till. Om jag fick bestämma så hade dygnet haft några fler timmar. Men just idag har jag faktiskt all tid i världen. Så varför inte utnyttja en liten stund till den oprioriterade bloggen? Jag ligger här under en varm och mysig filt. Världens sötaste Luddekatt har placerat sig på mina ben - och han spinner så där högt som bara han kan göra. Jag gör i princip ingenting. Förutom att slänga in vedträn i den öppna spisen, dricka rykande varmt te ur min systers stooora mugg och vila ögonen i boken Svinalängorna. En bok jag rekommenderar!

Egentligen vill jag ju inte ligga här med min förkylning. Egentligen vill jag vara någon helt annanstans. Typ i skolan. Eller ute på klipporna på Krossholmen. Eller i kärlekens famn. Men skolan får vänta till på måndag och klipporna kommer inte försvinna i första taget. I kärlekens famn får jag dock vila när han slutat jobba i eftermiddag. Tack gode Gud för det.


Tidigare inlägg
RSS 2.0