Helgens äventyr (och två majbarn med gröna ögon)

Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.

Jesaja 9:2

image384
 
Den allra sista dagen i maj fick vi äntligen möjlighet att krama om varandra och se in i varandras ögon på riktigt. Vi är systersjälar, äkta majbarn med gröna ögon. Vi är skrämmande lika i många avseenden, vi har ett gemensamt förflutet och delar samma livserfarenheter. Och vi är överlevare, som vandrar samma väg, stävar mot samma mål, samma dröm.



Och igår. Jag träffade underbara Lisa. Vi gick bort till Haga, satte oss på ett café, drack iskall Ramlösa och pratadepratadepratade. Efter fem års pratande över internet, sms och telefon fick vi äntligen sitta sådär, ögon mot ögon, och prata på riktigt. Sedan gick vi till parken vid kanalen och knäppte massa kort. Efter två och en halv timme följde jag Lisa bort till Liseberg, och när det var dags att säga adjö och ge varandra en hejdåkram, ja då ville jag inte släppa taget. När jag sedan kom ut till Sandvik vid tjugo över fem hade det redan dykt upp en hel del människor. Det var ju grillparty för att fira Linneas examen! Vi hade fixat långbord på strandängen nere vid viken, och det var mysigt värre. Hela kvällen tillbringades där nere vid vattnet, det vill säga ända fram tills att myggen började äta på folk. Jag vet inte hur många det var som kom, men det var många och när de sista hade åkt satt vi hela familjen plus Karl i vardagsrummet och typ pustade ut och pratade om allt mellan himmel och jord. Haha, jag undrar när det hände senast, att hela familjen var samlad på det viset?


 
Pst. Imorgon är det en månad kvar till Narnia: Prins Caspian.
Trackback
RSS 2.0